Barns rätt att vara delaktiga i beslut som påverkar dem är en grundläggande princip i FN:s Barnkonvention. Det handlar om att forma barns liv och framtid genom att lyssna och ge dem möjlighet att uttrycka sina åsikter. Genom delaktighet stärks barns utveckling och välbefinnande. Den här artikeln undersöker vad denna rättighet betyder i praktiken, varför den är så viktig, och hur vi kan säkerställa att den efterlevs.
Barnkonventionen – grunden för barns delaktighet
FN:s konvention om barnets rättigheter, antagen 1989 och svensk lag sedan 2020, slår fast att barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Dessa åsikter ska beaktas utifrån barnets ålder och mognad. Artikel 12 är central, men rätten till delaktighet genomsyrar hela konventionen, till exempel artikel 3 om barnets bästa och artikel 9 om rätten att inte skiljas från sina föräldrar. Barnkonventionen understryker att barnets röst ska finnas med i alla processer och beslut.
Vad innebär artikel 12?
Artikel 12 i Barnkonventionen innebär att barn har rätt att höras i domstols- och administrativa förfaranden, antingen direkt eller genom en företrädare. Barnombudsmannen påpekar att det finns utrymme för förbättring i hur artikeln tillämpas i Sverige. Ett exempel är ett mål från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2014 ref 38) som rörde lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). LVU är en lag som ger samhället möjlighet att ingripa och skydda barn som far illa. I det aktuella fallet beaktades barnets åsikter, men jämförelser med Norge visar att artikel 12 kan spela en ännu större roll i liknande fall.
Mer än bara ord – delaktighetens kärna
Delaktighet handlar inte bara om att få säga sin mening. Det handlar också om att få relevant information, presenterad på ett sätt som barnet förstår. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) betonar att rätten till information är grundläggande för att barn ska kunna vara delaktiga. Dessutom måste barn få uttrycka sig i en trygg miljö, anpassad efter deras behov.
Hur vet man om ett barn är moget nog?
Att bedöma ett barns mognad är en viktig, men ibland svår uppgift. Det handlar om att förstå barnets förmåga att uttrycka sina åsikter och förstå konsekvenserna av en fråga. Det finns ingen exakt vetenskap för detta, utan det handlar om en samlad bedömning. Därför är det viktigt att mognadsbedömningen motiveras och förklaras för barnet. Faktorer som spelar in är till exempel barnets ålder, erfarenheter och förmåga att uttrycka sig. Ett yngre barn kanske uttrycker sig bäst genom lek eller teckningar, medan ett äldre barn kan föra resonemang och diskutera. Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd för att underlätta bedömningar av barns mognad.
Delaktighet i vardagen
Barns rätt till delaktighet gäller överallt där beslut fattas som rör dem – i förskolan, skolan, inom socialtjänsten, vården, familjerådgivningen och i hemmet.
Förskola, socialtjänst och familjeliv
I förskolan ska verksamheten utgå från barns perspektiv, och barnen ska ha inflytande över hur den utformas. Skolverket lyfter fram att barnen också ska vara delaktiga i dokumentation och utvärdering. Mosaikmetoden, där barnen ses som experter i sina egna liv och får uttrycka sig genom olika medier, och SEMLA (socioemotionellt och materiellt lärande), som utgår från barnens nyfikenhet, är två exempel på hur man kan arbeta. Inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården är personal skyldig att bedöma vad som är barnets bästa, och då är barnets åsikter centrala, enligt Kunskapsguiden. För barn med funktionsnedsättning är det extra viktigt att få anpassad information och att vuxna är lyhörda. Även inom familjerådgivning pågår ett arbete för att stärka barns rättigheter. Högskolan Väst forskar om barns delaktighet i familjen, och betonar att det handlar om att vara delaktig i vardagliga aktiviteter och känna sig som en del av gemenskapen.
Konkreta situationer
Delaktighet i förskolan kan handla om att barnen får vara med och bestämma vilka aktiviteter som ska göras, eller hur rummen ska möbleras. Inom vården kan det handla om att barnet får information om en undersökning på ett sätt som hen förstår, och får vara med och bestämma i vilken ordning saker ska ske. I hemmet kan delaktighet handla om att vara med och bestämma middagsmat, delta i hushållssysslor eller planera familjeaktiviteter. Genom att använda olika samtalsverktyg, anpassad dokumentation och vara flexibel med tid och plats, kan vuxna underlätta för barn att vara delaktiga.
Verktyg och stöd för ökad delaktighet
Det finns många resurser för att främja barns delaktighet i praktiken.
Praktiska resurser och utbildningar
UNICEF har en handbok med praktiska metoder, och Statens kulturråd och Barnombudsmannen har en gemensam handbok om barns rätt till kultur. Kulturskolerådet har också publicerat en skrift om ungas delaktighet. Dessutom finns webbutbildningen ”Barnkonventionen – från teori till praktik”, som tagits fram av Västra Götalandsregionen och SKR. Dessa resurser, som nämns av Kulturförvaltningen, ger konkreta verktyg och inspiration.
Barns delaktighet i SIP
När det gäller samordnad individuell plan (SIP), som används för att samordna insatser för personer med komplexa behov, är barns delaktighet extra viktig. Uppdrag Psykisk Hälsa framhåller att barns delaktighet stärker deras hälsa och leder till bättre och mer träffsäkra beslut. Genom att vara delaktiga får barn ökad kontroll och en djupare förståelse för sina egna behov. Visuella hjälpmedel, anpassat språk och att ge barnet möjlighet att förbereda sig är några sätt att öka barns delaktighet i SIP.
Barnahus – en särskilt viktig plats
På barnahus, där barn som misstänks vara utsatta för brott utreds, är barns rätt till information och delaktighet extra viktig. EU-projektet Journeys, som avslutades vid Linköpings universitet, arbetade för att skapa tryggare och mer begripliga processer för barn. Projektet involverade barn aktivt, bland annat genom ett ungdomsråd.
Konkreta resultat från Journeys
Journeys-projektet utvecklade bland annat en app för att förbereda barn inför besök på barnahus, och en digital loggbok för att anpassa informationen efter varje barns behov. Dessutom tog man fram metodstöd och riktlinjer för att systematiskt integrera barns erfarenheter i barnahusens arbete.
Delaktighet skapar framtidstro
Att förverkliga barns rätt till delaktighet handlar om att skapa en kultur där barns röster värderas och respekteras. Rädda Barnen på Åland betonar att barns delaktighet är viktig här och nu, inte bara som en förberedelse för vuxenlivet. Det kräver både resurser och kunskap. Genom att skapa en kultur av delaktighet, där barn känner sig trygga, lyssnade på och får vara med och påverka, bygger vi ett samhälle som ger barn och unga bästa möjliga förutsättningar att forma sin egen framtid. Att aktivt involvera barn är en investering i en mer demokratisk och hållbar framtid.
Sammanfattning
Barns rätt till delaktighet är en grundläggande rättighet som handlar om att lyssna på barn, ge dem information och möjlighet att påverka beslut som rör dem. Det gäller i alla sammanhang – i förskolan, skolan, vården, socialtjänsten, familjerådgivningen och i hemmet. Genom att använda de verktyg och metoder som finns, och genom att skapa en kultur där barns röster värderas, kan vi ge barn och unga en starkare röst och en bättre framtid.